Trött
Kategori: Allmänt
Jag är så fruktansvärt trött och frusen. Och jag är väldigt trött på att vara just trött och frusen. Den bästa stunden på dagen är nästan när jag sätter mig i bilen på väg från jobb på eftermiddagen och kan brassa på med rumpvärmen på det högsta. Jag får då tio minuters sittande vila och lite värme utifrån. Det är många tillfällen under dagen då jag ställs inför situationer som kräver att jag reser mig eller går iväg för att göra något, tillfällen då jag helst av allt bara vill sätta mig ner och vila. Givetvis gör jag inte det. Jag skulle inte kunna tillåta mig att bara sitta stilla. Dels är jag alltför plikttrogen, har jag en uppgift som jag förväntas göra så ska den göras, men dels också för att jag vet alltför väl att det är värdefull rörelse som jag ska ta till vara på för att göra av med fler kalorier och ge mig fler steg på stegräknaren. Man måste ju nå upp till de rekommenderade 10 000 stegen!
Tröttheten kommer från två håll. Jag har denna veckan möjligheten att få springa lite extra eftersom vi passar hund. Det blir ganska många steg extra om dagen, vilket uppskattas. Det är positivt både att jag får röra på mig mer, men även på ett mer sunt plan eftersom jag uppskattar den lugnande naturupplevelsen jag får på köpet. På jobb har jag dessutom helt fullastade byxor som väger flera kilo extra. Inte så att jag måste slita fram benen vid varje steg, men det är stor skillnad mellan att gå i arbetsbyxorna och vanliga jeans. Benen blir slutkörda efter en dag på jobbet, helt enkelt.
Men tröttheten kommer även från sömnbrist. Det räcker inte med max fyra timmars sömn per natt, det är jag fullt medveten om. Kroppen hinner helt omöjligt återhämta sig på så kort tid. Samtidigt är det så väldigt skönt att få sätta sig i soffan i slutet på dagen och få lite kontorsarbete gjort och sen efter det koppla av med lite bok och Simpsons. Det är så skönt med den stundens avkoppling att fastän jag varje dag säger åt mig att bara gå och lägga mig istället så hinner jag ändra mig när kvällen närmar sig. Efter att ha jobbat, läst och kollat på TV en liten stund hinner klockan bli en bra bit över ett innan jag kommer i säng. Sen ringer klockan lite över fem på morgonen för att det är dags att sätta igång för dagen. Sitter jag stilla för länge under dagen sen så håller jag på att somna. Detta är ytterligare en anledning till att jag inte sitter stilla några längre stunder - jag kan ju inte slösa dagtid på att sitta och sova.
Att jag är frusen beror på ett tunt lager underhudsfett, antar jag. Inte mer spännande än så. Flertalet lager med kläder löser det ganska bra.
Inte nog med att jag är trött och frusen. Uppenbarligen är jag gnällig också... Istället för att sitta här och klaga borde jag göra något åt min situation, gör mig bra. Gör de ändringar som gör att jag mår bättre, hur svårt kan det vara?!?! Ganska svårt, faktiskt. Jag mår ännu sämre om jag inte får röra mig. Varje steg och minut rörelse räknas som värdefull och jag skulle må direkt dåligt av att röra mig mindre ena dagen jämfört med dagen innan. Detsamma gäller maten, jag skulle må väldigt dåligt om jag måste äta något onyttigt. När jag är trött på kvällen orkar jag inte ta kampen mot mig själv och välja mat som känns jobbig att äta. Så att undvika vila och onyttig mat gör att jag mår bra, för stunden iaf. Detta har resulterat i att jag nästan helt har slutat utmana mig själv igen. Jag lever på som tidigare med både mat och träning. Inte helt oväntat egentligen. Det är så lätt att gå ut full av energi och säga att "Oo, nu ska jag ta tag i mig själv och göra så mycket skillnad", en vecka eller två håller det, sen är energin slut och jag går tillbaka till rutiner igen.
Vågen visar vägen också. Lite till min förvåning blir jag fortfarande glad av att se en svag viktnedgång. Även om den är så obetydlig så att den kan bero på ett litet glas vatten, så ger resultatet på vågen en god känsla i magen.
I veckan som kommer ska jag träffa läkaren som ska ge mig resultaten från de blodproven jag gav förra veckan. Kanske kan det få ny fart på mig genom att visa svart på vitt vilka problem mitt leverne faktiskt ger. Om det nu är så att det ger problem. Jag är kanske bara gnällig helt enkelt och använder detta som ett dåligt försök att få uppmärksamhet med hjälp av ett fånigt hitte-på-problem.
